Anknytning – din trygghet i relationer
Anknytning inom psykologi betecknar det djupa och varaktiga känslomässiga band som en människa har till en annan och driften hos var och en att söka närhet till den som tar hand om oss.
Människor vars uppväxt har präglats av förutsägbarhet, känslomässig intoning och förståelse blir ofta mer trygga som vuxna. De har lättare att sätta ord på sina känslor och är överlag mer tillfredsställda i sina relationer. För den som levt i en miljö där känslor på olika sätt negligerats är det ofta svårare att känna sig trygg. Man kanske har lärt sig att det enda sättet att få vara nära är att stänga av sina känslor helt, eller motsatsen, att det enda sättet att bli omhändertagen är att ständigt ha sina känslor uppskruvade på full volym. Båda alternativen orsakar stress och svårigheter med välbefinnandet. Båda ställer till det senare i livet när vi försöker fungera i jämlika relationer med andra människor.
Dessa anknytningsmönster är generellt sett stabila över tid. Men genom att förstå och utmana ens rädslor kan människor som tidigare varit otrygga senare i livet bli mer trygga. På samma sätt kan tidigare trygga personer tillfälligtvis bli mer otrygga, exempelvis till följd av kriser orsakade av separationer och förluster. Oavsett anknytningsmönster finns det ofta goda möjligheter att få hjälp. Om du vill förstå mer om dig själv och sättet som du relaterar till andra kan du boka ett kostnadsfritt matchningssamtal. Läs gärna mer om anknytningsteorin nedan.
Olika anknytningsstilar?
Anknytningen är för oss människor en mycket viktig och verklig del av vad som bidrar till hur vi formar alla våra relationer senare i livet, både de funktionella och de dysfunktionella. Under hela vår barndom, när vi modellerar vårt beteende från våra föräldrar, behöver vi pålitliga vuxna i våra liv för att känna oss trygga och för att utveckla kompetensen att skapa relationer senare i livet. Vilken anknytningsstil man utvecklar får alltså betydelse för oss långt efter barndomen, och det finns flera varianter av otrygga anknytningsstilar som kan kopplas till psykiskt lidande senare i livet.
På samma vis som det finns många personlighetstyper, finns det också otaliga olika typer av föräldrar.
Det är därför inte underligt att olika sorters svårigheter utvecklas i relation till en eller flera otrygga föräldrar. Det är främst tre typer av anknytningsmönster som kan kopplas till psykiskt lidande och relationella svårigheter:
Otrygg-undvikande anknytning: Vid otrygg-undvikande anknytning präglas ens anknytningsmönster av svårigheter att lita på andra på grund rädsla att bli övergiven och/eller att bli utsatt för känslomässigt lidande på annat sätt. I dessa fall blir det ofta svårt att vara verkligt intim och nära andra människor, och man gör sitt bästa för att trycka bort och dölja sina sanna känslor.
Otrygg-ambivalent anknytning: Vid otrygg-ambivalent anknytning präglas ens anknytningsmönster också av en otrygghet i relation till andra, men istället för att undvika närhet och intimitet är man istället mycket upptagen av relationen. Vanligt är att man är orolig i relation till andra, längtar efter närhet och kan ha svårt att vara ifrån sin partner utan att känna sig otrygg.
Desorganiserad anknytning: Vid desorganiserad anknytning saknar man ett mönster att förhålla sig till anknytningspersoner till, på grund av att man behövt vara rädd för de som ska hjälpa en. Bristen på hjälp att förstå och reglera sina känslor leder till svårigheter även i vuxen ålder, och traumatisering är vanligt.
Exempel på erfarenheter från uppväxten som är typiska för personer som i vuxen ålder uppvisar otrygg anknytning
Att du inte har känt dig älskad, accepterad eller respekterad under uppväxten.
Att du känt att du måste vara perfekt för att förtjäna att bli älskad.
Att du ofta kände dig skambelagd och inte älskad när du gjort misstag.
Att du aldrig fick uttrycka ilska eller dina egna åsikter under uppväxten.
Att du försummats och inte blivit riktigt sedd, eller att du blivit bortvald.
Exempel på hur anknytningsproblem kan komma till uttryck senare i livet
Att lätt bli svartsjuk, klängig och osäker: Vi kan alla känna att vi ibland behöver någon med oss. Men när det är ett konstant behov kan det leda till ett nedbrytande och icke-bemyndigande av den egna personen. Om du växte upp med en känslomässigt otillgänglig förälder kan du ha hamnat i det här tanke-, känslo- och beteendemönstret.
Att stanna kvar i en dålig relation: Rädslan för att bli övergiven kan uppstå även vid erfarenhet av gott emotionellt stöd och omsorg. Om du kämpar med detta kan det göra dig mer mottaglig för att acceptera och hålla fast i kränkande relationer.
Att behöva ständig bekräftelse: Om du inte validerades tillräckligt i barndomen kommer du att söka det någon annanstans ifrån senare i livet. Vi behöver alla känna oss bekräftade, men vid ett ständigt behov kommer ofta kraven på bekräftelse tillsammans med en kostnad i form av relationsproblem eller att vi pressar oss själva för hårt.
Att inte släppa in: Vissa med otrygg anknytning har gjort erfarenheten av att man bäst upprätthåller nära relationer genom att inte komma för nära, exempelvis då man haft föräldrar som upprätthållit en känslomässig distans till en som barn. I de fallen kan det bli svårt med närhet och intimitet som vuxen eftersom man lärt sig att det bästa sättet att vara nära är lite på håll. Detta leder dock ofta till problem i vuxna nära relationer eftersom andra uppfattar att man blir svår att komma tillräckligt nära och kanske därför avslutar relationen.
Anknytning i psykoterapi
Som ovan beskrivits präglas även vuxna av det anknytningsmönster som de utvecklat i barndomen i relation till sina anknytningspersoner. Det märks främst genom våra sätt att förhålla oss till våra känslor på, och hur vi relaterar till andra människor som vi har runt omkring oss. Med en trygg anknytning i grunden blir relationer oftast enklare, medan otrygga och desorganiserade mönster kan skapa problem eller lidande för oss – svårigheter med tillit, att låta någon komma nära och intimitet. Dessa svårigheter går att arbeta med i psykoterapi.
Av dessa anledningar tycker vi på Emotivum att det är viktigt att terapeuten har kunskap om anknytning i sitt psykoterapeutiska arbete – både i individual-, par- och familjeterapi. Eftersom anknytningsmönstret är grundläggande i varje persons liv, är kunskap om anknytning viktig nästan oavsett vilka svårigheter som klienten söker för.
Om du känner igen dig
Det kan vara svårt att se sig själv utifrån, och ta ställning till vad man tror att man har för anknytningsmönster eller hur ens tidiga erfarenheter har påverkat en senare i livet. Men om du känner igen dig i det som beskrivits i form av upplevelser från barndomen eller att du brottas med svårigheter i dina vuxna relationer, är du välkommen att kontakta oss på Emotivum. Boka ett kostnadsfritt matchningssamtal så kan vi tillsammans reda i vad du skulle behöva och om någon av våra terapeuter kan hjälpa dig.
Om oss
På Emotivum arbetar legitimerade psykologer och/eller psykoterapeuter. I vårt team finns bredd och djup vad gäller kompetens och erfarenhet. Vårt eget åldersspann är mellan 32-70 år och tillsammans har vi erfarenhet av livets alla svårigheter. Från det lilla till det stora. Vi hjälper dig att hitta rätt primärbehandlare för det du vill ha hjälp med utifrån ditt första samtal.
Vi arbetar med
Vi har vana att arbeta med de flesta olika former av psykologiskt lidande, såsom nedstämdhet och depression, ångest och oro, självkänsla, emotionell instabilitet, panikattacker och panikångest, ilska, sorg, sexualitet och sexologiska frågeställningar, relationsproblem, neuropsykiatriska funktionsvariationer, stress och utmattning, trauma, självskadebeteende och ätstörningar.
Vi vet också om att det personliga lidandet, som skiljer sig från var och en, inte alltid stämmer in på någon av dessa kategorier – därför arbetar vi med dina svårigheter just utifrån dig. Detta genom individualterapi, par- och familjeterapi, vår mottagning för sexologi, reflekterande föräldrasamtal, stöd för anhöriga, akut krishantering eller executive coaching beroende på vad du behöver.
Utgångspunkter och vision
När vi lägger ihop de behandlingsformer och terapeutiska metoder som vi behandlare på Emotivum har erfarenhet av, och utbildning inom, så blir listan lång. Vi arbetar integrativt vilket betyder att vi väljer angreppssätt utifrån klientens behov och upplevelser.
Utöver våra gemensamma perspektiv har vi också landat i kintsugi – den japanska konsten att reparera skadade keramikföremål med guld – som en vision och metafor för det psykologiska läkandet vi önskar våra klienter. Konstformen är förankrad i en östlig filosofi om skönheten i förädling, och vi tror att det kan hjälpa oss att acceptera våra brister och omfamna det skadade. Varje liten skada eller skärva är unik, och istället för att försöka återställa det skadade godset, lyfter kintsugitekniken fram ärren som en del av föremålets själ. Efter reparationen är godset starkare och vackrare än originalet.