Hur funkar psykiska försvar?

Det moderna samhället ställer stora krav på oss människor att vi ska fungera på ett jämnt och regelbundet sätt. Vi lär oss under uppväxten att starka känslor ofta är oönskade. Många bygger upp en inre bild av att det närmast innebär en form av vansinne att uttrycka starka känslor och att det riskerar leda till övergivenhet, ensamhet och förtvivlan. Denna rädsla är ofta förankrad i verkliga upplevelser, men baseras också på fantasier som vi har skapat om vår omgivning.

För att slippa ifrån problematiska delar av vårt känsloliv använder vi oss, oftast omedvetet, av olika psykiska försvar. De psykiska försvaren är effektiva i stunden såtillvida att de snabbt blockerar kontakten med oönskade känslor. I förlängningen leder dock en överanvändning av psykiska försvar till att vi bygger upp rigida murar kring ett inre som vi har allt svårare att få tillgång till. Detta kan bland annat leda till nedstämdhet, ångest och förvirring, symtom som vi ibland söker professionell hjälp att hantera.

Ibland går det så långt att ett falskt själv etableras, där vi helt utgår från en uppfattning om vad omvärlden förväntar sig, snarare än vad vi själva spontant vill och behöver. Vi lever och fungerar enligt försvarsmönster, med alla våra vanor, tolkningar och skenbart trygga grupptillhörigheter, men med en gnagande känsla att vi inte längre är de vi innerst inne vill vara. Att söka sig bakom försvaren är ofta förknippat med ökad ångest och lidande, vi konfronteras med något delvis bortglömt, sårbart och obehagligt. Men det är också förknippat med lättnad, och möjligheten att vi i förlängningen kan utvecklas till att bli mer fria och kärleksfulla individer.