Självkänsla
Vad är självkänsla?
Med självkänsla menas hur man känner och tänker om sig själv lite mer på djupet. Det handlar alltså inte om huruvida man tycker att man är bra på vissa saker, utan mer om man har en grundläggande positiv eller negativ känsla av sig själv och sin person i sin helhet. En person med god självkänsla är mer trygg med sig själv, både med sina goda och sämre sidor, och får lättare att sätta gränser och hävda sig själv på ett positivt sätt i livet, medan en person med svag självkänsla får svårare med det. Ett vanligt begrepp här är prestationsbaserad självkänsla, vilket innebär att man kan upprätthålla en positiv bild och känsla av sig själv så länge som man är högpresterande och gör andra nöjda – vilket således innebär att självkänslan i grunden inte är särskilt god.
Vi som arbetar på Emotivum psykoterapimottaging är vana att arbeta med svårigheter relaterade till bristande självkänsla och osäkerhet, boka ett matchningssamtal med en av våra erfarna terapeuter eller läs mer om självkänsla, självförtroende och självmedkänsla nedan.
Skillnad – självkänsla och självförtroende?
Självkänsla blandas ofta ihop med begreppet självförtroende, men de berör inte riktigt samma saker. Medan självkänslan är grundläggande och mer stabil över olika situationer handlar självförtroendet om vår tilltro att klara av olika specifika saker. Exempelvis kan man ha en god självkänsla, men dåligt självförtroende när det kommer till en aktivitet som man inte provat tidigare, vilket är naturligt när man saknar erfarenhet. Man kan också ha en svag självkänsla generellt, samtidigt som man har hög tilltro till sin förmåga att göra vissa saker, exempelvis prestera på arbetet eller dansa balett. Att ha gott självförtroende inför olika situationer och aktiviteter i sitt liv är givetvis positivt, men det hjälper inte till att stärka den där grundläggande känslan av att ”jag som person” inte är tillräckligt bra eller duger som jag är.
Prestationsbaserad självkänsla
Om man saknar en god självkänsla är det vanligt att man utvecklar det som kallas för prestationsbaserad självkänsla. Med det avses att ens självkänsla i hög grad påverkas av hur man presterar och vad man får för respons på sina prestationer från andra människor, vilket i förlängningen innebär att man utvecklar en känslighet för andra människors åsikter och därmed kan få svårare att stå fast vid sig själv. Vid prestationsbaserad självkänsla upplever man därför att man måste leverera och åstadkomma saker för att känna att man duger, och att det är lyckade prestationer som ger en ens värde.
Vanligt vid utmattning
Det är mycket vanligt att personer som kämpar med utmattning har en prestationsbaserad självkänsla i grunden. I dessa fall gör svårigheter med gränssättning och oförmåga att uppleva tillräckligt värde utan prestationerna att man inte lyckas bromsa i tid – ibland trots att man vet mycket om utmattning och återhämtning, och därmed ”borde” ha ”rätt” verktyg för att kunna göra det.
Hör samman med anknytning
Även den prestationsbaserade självkänslan utvecklas i relation till andra människor, med start i vår barndom och våra tidiga relationer. Läs mer om hur självkänslan utvecklas nedan. När det kommer till prestationsbaserad självkänsla handlar det om att vi inte fått känna oss tillräckligt sedda, bekräftade och accepterade för dem vi är. Det är vanligt att personer som utvecklat en svag självkänsla av prestationsbaserad karaktär saknar en tillräckligt trygg anknytning.
Hur utvecklas självkänslan?
Självkänslan börjar att utvecklas i samspel till omgivningen och de relationer man har under uppväxten. Om andra bemöter en på ett sätt som signalerar att ens känslor och tankar är viktiga, och att man är värdefull och ska respekteras, så lär man sig att förhålla sig till sig själv på samma sätt. De flesta människor har erfarenhet av att ha fått sårande kommentarer eller att ha uteslutits ur en social gemenskap vid något eller flera tillfällen, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till en svag självkänsla. Om man däremot utsätts för systematiska eller upprepade sådana handlingar eller händelser riskerar självkänslan att bli låg och sårbar – detta eftersom vi lär oss om oss själva i relation till andra människor. Att ha svag självkänsla är alltså fullt naturligt om man har erfarenhet av att inte känna sig värdefull i andras ögon, och inte något som är ens eget fel. Om man inte får möjlighet att stärka självkänslan genom positiva erfarenheter, i livet i allmänhet eller genom psykoterapi, består den dåliga självkänslan oftast även när man är vuxen.
Hur stärka självkänslan?
Så hur stärker man då en svag självkänsla? Till skillnad från självförtroende där det handlar om att öva upp sin förmåga att göra olika saker så är det inte lika tydligt hur man går tillväga för att stärka sin dåliga självkänsla. Beroende på vad man har varit med om, och vad det är som gjort att man utvecklat en svag självkänsla, kan man också behöva olika typer av stöd. För vissa personer kan det hjälpa att fokusera på att umgås med personer som gör att man mår bra, öva på att stå upp för sig själv mer och påminna sig själv om sina styrkor. Andra personer kan behöva hjälp i terapi för att reparera och stärka självet i en trygg relation.
Självmedkänsla
Något som är vanligt hos personer med dålig självkänsla är att de också har svårt med självmedkänsla, det vill säga att vara medkännande gentemot sig själva och det de kämpar med. Många är duktiga på att känna medkänsla för andra människors svårigheter och lidande, men saknar förmåga att se på sig själva med acceptans och värme. Att man har svårt med detta är också oftast helt förståeligt utifrån att man i samspelet med andra lärt sig att man inte duger, behöver prestera bättre, inte slappna av, vara starkare och så vidare. Många med svag självkänsla känner igen sig i att de har en inre kritiker som fortsätter att säga sådana saker till en även när andra inte längre gör det. Den inre kritikern, det vill säga bristen på självmedkänsla, upprätthåller den svaga självkänslan och det psykiska lidandet.
Självmedkänsla kallas på engelska för self-compassion, och kan både användas som ett verktyg i vardagen och som terapeutisk metod. I vardagen handlar det om att försöka medvetandegöra sig själv på sin självkritik, bemöta sig själv på samma sätt som man hade bemött någon annan, se likheterna mellan det man själv respektive andra kämpar med för att sträva efter mänsklig gemenskap snarare än att man är ensam och oduglig. Det kan exempelvis handla om att inledningsvis inte döma sig själv för att man har bristande självkänsla, utan att acceptera det och att man gör så gott man kan utifrån de förutsättningar man fått. I psykoterapi kan du få hjälp att utforska självmedkänsla, och bemöta självkritiken, tillsammans med din terapeut.