Ångest – superkraften som stoppar dig i livet
Ångest beskrivs kanske lättast som en rädsla eller oro som uppstår då vi känner oss hotade av sådant som vi upplever att vi inte kan fly ifrån eller lösa på ett tryggt sätt. När vi är rädda för yttre hot, exempelvis en hotfull person som närmar sig, kallar vi det för just rädsla. Men när rädslan snarare sitter på insidan, förknippad med våra egna föreställningar eller känslor, så handlar det om ångest. Det gäller alltså situationer som egentligen inte innehåller något hot mot vår person eller vårt liv, men som ändå väcker jobbiga känslor och vår flyktrespons. Genom att förstå vår ångest kan vi också fördjupa förståelsen av oss själva och varför vi är som vi är.
Ångest är ett fenomen som de allra flesta människor i dagens samhälle har någon sorts relation till. Vi använder ordet för att beskriva händelser, saker och situationer som vi har jobbiga känslor inför, kanske utan att verkligen veta vad ångest är eller består av – trots det upplever både vi själva och den andre att vi förstår vad som avses. Man skulle alltså kunna säga att upplevelsen av ångest, det vill säga diffusa och jobbiga känslor, är så allmänmänsklig att det är en del av våra liv som just människor. Men även om fenomenet är både naturligt och vardagligt kan det skapa ett stort lidande och hindra oss från det som är viktigt för oss i livet – och då finns hjälp att få. Genom psykoterapi kan man få hjälp att förstå, minska, bli av med, och leva med sin ångest.
Ett kroppsligt fenomen
Även om vi ofta pratar om ångest som något tankemässigt, exempelvis i termer av beslutsångest, så är ångest ett fysiologiskt fenomen. Då vi uppfattar något som hotfullt och som vi inte kan fly ifrån, aktiveras kroppen på samma sätt som när vi upplever rädsla. Vi blir spända, mobiliserade, redo att fly eller fäkta, men har inget sätt att använda den aktiveringen – detta eftersom hotet kommer inifrån oss själva. Det är exempelvis vanligt att människor upplever ångest i sociala sammanhang (tex tala inför andra, gå på dejt, träffa nya människor), när de ska prestera på olika sätt, när de upplever något som farligt fastän det inte är det (tex åka hiss), eller då de behöver sätta gränser (tex säga nej) eller ta olika beslut. Gemensamt för dessa situationer är att de egentligen inte är farliga, men ändå upplevs som hotfulla för just oss.
Trots att situationerna inte är farliga väcker de samma fysiologiska reaktioner i oss som om de verkligen hade varit det. När vi upplever något som farligt aktiveras kroppens autonoma nervsystem, vilket inte är viljestyrt och därför inte kan kontrolleras. Om du av någon anledning – och anledning finns alltid – skräms av tanken på att exempelvis gå på dejt, kommer din kropp alltså reagera som att du ska utsätta dig för något farligt och därför förbereda sig på att fly, slåss eller spela död. Kanske inte optimala förutsättningar för att göra ett gott intryck på en första dejt alltså. Samtidigt har dessa fysiska reaktioner varit, och är, mycket viktiga för vår överlevnad och förmåga att skydda oss mot hot. Det besvärliga är när vi uppfattar hot där de inte finns.
Det som är viktigt att komma ihåg är att ångest kan kännas väldigt obehagligt men att det inte är farligt. Du kan inte dö av ångest och ångest går alltid över. Ångestens huvuduppgift är att skydda oss från fara och är i grunden en bra reaktion (det är bra att kroppen drar igång hela larmsystemet vid objektiv fara så att du snabbt kan reagera) men vid utbredd ångestproblematik kommer reaktionen i fel situation, vid fel tillfälle. Det går av ett falskt alarm. Oavsett om det handlar om en objektivt farlig situation eller en upplevd fara så är ångesten/rädsloreaktionen lika stark när den väl kommer. Eftersom ångest inte är en viljestyrd mekanism går det inte att säga till en person att den inte borde få ångest.
Vanliga fysiska reaktioner
Spändhet i kroppen
Svårt att ta djupa andetag
Smärta i huvud eller mage
Illamående
Yrsel
Svettningar
Ringande öron
Känslor av avstängdhet
Svårt att tänka klart
Ökad puls, hjärtat slår hårdare
Domningar/stickningar
Overklighetskänslor
Förvirring
Tryck över bröstet
Tunnelseende
Kvävningskänsla
Om man lärt sig att uppfatta många olika situationer och saker som hot lär man sig att vara ständigt vaksam och lever därmed under hög stress. Det autonoma nervsystemet är då ständigt påslaget och inställt på att upptäcka faror i omgivningen, vilket gör att ovanstående fysiska reaktioner ofta är lättväckta och därmed närvarande i hög grad.
De olika fysiska symtomen vi känner av i kroppen när vi får ångest kan förklaras utifrån att kroppen förbereder sig för att fly eller fäkta. Den mobiliserar sig på olika sätt för att bli snabb och stark så att du kan undkomma det hot du står inför. Hjärtat börjar slå snabbare och hårdare så att dina stora muskelgrupper får ökad syre- och blodtillförsel. Blodet flyttas till de ställen där det behövs allra mest, det vill säga till de stora muskelgrupperna. Blodet dras tillbaka från fingrar och tår för att minska blödning vid eventuell sårskada. Det gör i sin tur att du kan känna dig kall, blek och uppleva domningar eller pirrningar. De stora muskelgrupperna behöver mycket syre. Därför börjar du andas snabbare, så kallad hyperventilering. Använder du inte kroppen som tänkt i detta skede (dvs kraftig fysisk aktivering) blir det istället en obalans mellan syre (överskott) och koldioxid (underskott) i kroppen. Då känns det som att du inte får tillräckligt med luft och du kan uppleva kraftigt tryck över bröstet. En snabbare andning och minskad blodtillförsel till huvudet (blodet dirigeras ju istället om till de stora muskelgrupperna) kan leda till symtom som yrsel, förvirring och overklighetskänslor. Matsmältningssystemet stänger tillfälligt ner när vi står inför ett akut läge. Ska vi kämpa för vårt liv är inte kroppens primära fokus att smälta pastarätten vi åt till lunch. Vi behöver använda vår energi och fokus på annat håll. Det kan leda till magont, illamående, diarré eller förstoppning. Vi börjar svettas och huden blir halare för att det ska bli svårare för den som angriper oss att få ett bra grepp. Vi känner oss spända och darriga eftersom våra musklerna gör sig redo att fly eller kämpa. Kroppen är med andra ord rätt fenomenal. Samtidigt kan såklart allt ovan kännas mycket konstigt, läskigt och obehagligt.
Olika typer av ångest, eller?
Det finns flera olika ångestdiagnoser som inom vården används för att beskriva de former av ångest som människor lider av, alltifrån social fobi/ångest till paniksyndrom, tvångssyndrom och hälsoångest. Diagnoserna beskriver i vilka sammanhang människor drabbas av ångest, tex i sociala situationer eller mer generellt, men oavsett vilken diagnos du känner igen dig i så händer ungefär samma sak i kroppen när du drabbas. Ångesttillstånden är alltså mer lika varandra än vad man kanske skulle kunna tro. De olika diagnoserna beskriver heller inte hur det kommer sig att just du drabbas av ångest.
Ångest och känslor – två sidor av samma mynt
När vi på olika sätt har svårt med våra egna känslor, eller känner oss otrygga i relationer, riskerar vi att drabbas av ångest i högre utsträckning. När vi förlorar kontakten med våra egna känslor, har svårt att tyda våra känslor eller behov, eller har fått lära oss att vissa känslor inte är acceptabla att känna, kommer vi att uppleva ångest. I praktiken innebär det att vi i situationer som väcker våra känslor, utan att vi riktigt förstår (eller vill förstå) vilka känslor, varför de väcks, eller vad de innebär, istället kommer att uppleva dessa känslor i kroppen som ångest. På detta sätt är känslor och ångest tätt sammanlänkade. Med känslor avses de grundkänslor som alla människor föds med och behöver för att navigera i livet, såsom exempelvis ilska, glädje och sorg. Ångest är inte en grundkänsla utan snarare en respons på att vi känner något som vi inte är trygga med att känna och släppa ut.
Eftersom relationer är livsviktiga för oss människor, särskilt då vi är barn och beroende av att bli omhändertagna av vuxna (oftast våra föräldrar) kommer vi att vara mycket lyhörda för vilka känslor som är acceptabla och inte att känna och uttrycka. Om det i viktiga relationer har kommunicerats att man inte bör visa känslor kommer man att lära sig att tränga undan dem. Kroppen “minns” att vissa känslor inte bör uttryckas, eller att det till och med är farligt att göra det. Trots det känner vi saker hela tiden, varje dag. Om känslorna inte får uttryckas kommer de att visa sig som ångest istället. På så vis är symptom på ångest inte bara besvärliga, utan också betydelsefulla och meningsbärande. Bakom ångesten finns ofta känslor som vi förträngt.
Att komma vidare
Då upplevelsen av ångest är så obehaglig, leder den ofta till att vi försöker undvika den på olika sätt. Vi undviker att säga ja eller nej till saker fastän vi egentligen skulle vilja, drar ut på saker till sista stunden, håller fast i sånt som inte är bra för oss – allt för att slippa möta det obehag som är förknippat med ångest. Det leder i många fall till att vi går miste om saker i livet, eller att vi hamnar i situationer som blir svåra att ta sig ur. Människor som lever med ångest upplever sig därför ofta hindrade av den – från marginellt till i mycket hög utsträckning.
När vi undviker ångesten får vi inte uppleva att den klingar av om vi bara stannar kvar i situationen. Vi fortsätter genom vårt undvikande att tala om för vår hjärna att situationen/känslorna etc faktiskt är farliga. Genom att istället närma dig det som väcker din ångest kan du lära dig att vänja dig vid situationen, få erfarenhet av att ångesten klingar av över tid, stärka ditt självförtroende och uppleva att du själv har makt och förmåga att styra över ditt liv. Att det är du sitter i framsätet och ångesten som sitter i baksätet. Inte tvärtom. Att närma dig det som är svårt kan göra att du får nya korrigerande upplevelser. Kanske händer inte det som du fruktar allra mest. Trots att du sätter en gräns eller uttrycker ett behov märker du att din partner stannar kvar.
I terapin jobbar man med att förstå ångesten, urskilja den från andra känslor och hitta behoven och känslorna som ligger under den. Våra känslor är viktiga vägvisare för vad vi vill göra, vilka vi är och hur vi vill leva våra liv, samt viktiga för vår känsla av identitet. Du är välkommen att boka ett kostnadsfritt matchningssamtal så kan vi undersöka om vi kan hjälpa dig med din ångest.