Hur kommer man över någon?
Att förlora en nära relation är bland det svåraste vi människor emellanåt behöver hantera. Det kan vara svårt att förstå hur det kan vara så smärtsamt och kännas så fel, trots att vi ibland till och med vet att det är för det bästa. Svaret ligger i faktumet att vi människor inte är skapta för att hantera separationer väl, att vi tvärtom är predisponerade att kämpa emot. Vi starkare, känslomässigt band, desto starkare kommer vi uppleva uppbrottet som fel. Inte sällan också för den som fattar beslutet, även om smärtan oftast är svårast för den som står lämnad.
Att må dåligt och lida svårt i samband med ett uppbrott är på intet sätt sjukt. Känslorna i samband med separationen är oftast fullt normala, och behöver få finnas där, men det gör inte att de är enkla att bära. Nedan beskriver vi viktiga saker att förstå och göra i en komma-över-process som kanske kan underlätta.
1. Förlusten är verklig
Par- eller kärleksrelationen är ofta den vuxna motsvarigheten till barnets anknytningsrelation. Ofta är det en person som har fått komma oss nära på ett sätt som endast få kommer att få göra under ett helt liv, och någon som vi låtit ta del av våra sårbarheter och intima behov. Att förlora sin älskade, den vi delar livet med, är alltså en stor och i högsta grad verklig förlust. Den förståelsen är nödvändig för att man ska kunna navigera i den nya verkligheten, och de oerhört smärtsamma känslor som ofta kommer i samband med uppbrottet. Efter uppbrottet behöver man få sörja, förstå vad man har förlorat, och först därefter kunna omorientera sig. Förlusten är verklig och smärtan är nödvändig.
2. Det måste få ta tid
I och med det vi beskrivet ovan följer det naturligt att sörjandet och läkningen behöver få ta tid. Precis som vid ett benbrott behöver det känslomässiga såret få sin tid till läkning. Det kommer komma en dag då det inte gör ont längre, men den dagen är ofta lite längre fram än vad vi föreställer oss när uppbrottet precis skett. Många som söker terapi hos oss efter ett uppbrott har ofta orealistiska förväntningar på hur snabb processen att komma över någon ska vara. Redan efter några veckor eller ett par månader förväntar man sig att allt ska kännas bra och lastar sig själv för att man ”fortfarande” är ledsen över det som hänt. I verkligheten tar det ofta betydligt längre tid än så att nå punkten där man sörjt klart och återigen är öppen för världen.
3. Att bearbeta och sörja är inte samma sak som att älta
Ofta finns en stor rädsla för att man efter ett uppbrott ska fastna i negativitet eller ältande som ska vidmakthålla dåligt mående och svåra känslor. I verkligheten är det tvärtom ofta så att rädslan för detta gör att vi tillåter oss att känna våra känslor alldeles för lite. Det kan i sin tur förlänga komma-över-processen eftersom man inte står ut med att låta den ha sin gång. Ilska och ledsenhet efter en separation är okej och ju mer vi kan låta känslorna kännas desto snabbare kommer man ha ”känt klart”. Att hamna i självkritik och värdelöshetskänslor är dock ingenting som gör något gott, och är viktigt att vara uppmärksam på.
4. Vikten av andra relationer
När man förlorat en central relation i sitt liv är det viktigt att snabbt stötta upp sitt övriga sociala nätverk och använda sig av sina andra trygga relationer. Det är viktigt att i största möjliga mån motverka känslan av ensamhet genom att släppa in andra viktiga personer. Våga sätta ord på känslor och våga låt andra finnas där för dig.
5. Självomsorg
Trots att motivationen kan vara oerhört låg är det viktigt att försöka ta hand om sig själv eller ta hjälp att göra det. Var ledsen och arg när du är ledsen och arg, men glöm inte bort att också äta, duscha och komma ut. Du har förlorat din partner och världen har stannat upp, men du behöver att få dina grundläggande mänskliga behov uppfyllda. Du har det svårt men du förtjänar att känna dig värdefull och viktig ändå.
6. Begrav inga känslor!
Ingenting blir bättre av att man försöker tränga undan eller inte låtsas om sina känslor. Sätt ord på upplevelserna, prata, skriv!
7. Ta hjälp
Bara du kan veta när du inte står ut eller när det känns som att processen inte går åt rätt håll. Om det känns för svårt att hantera själv, eller om ditt nätverk inte räcker till att stötta dig såsom du skulle behöva, är det viktigt att ta sig själv på allvar och söka hjälp. Genom psykoterapi kan smärtan ibland bli lättare att bära, inte minst för att man inte längre behöver vara ensam i upplevelserna. Ibland kan det finnas aspekter av relationen eller separationen som man kan behöva prata om för att förstå vad man har varit med om och därigenom komma vidare. Vi hjälper gärna dig om du vill och behöver.