Män + terapi = sant?
Att söka hjälp för psykisk ohälsa är både naturligt och hälsosamt men något som kan vara svårt att ta sig för på grund av föreställningar om att det skulle vara svagt eller att ens problem inte är tillräckligt allvarliga. Sådana föreställningar kan hindra vem som helst från att söka hjälp, i synnerhet kanske män som på grund av krav på maskulinitet och osårbarhet inte känner sig bekväma med att behöva psykologiskt stöd.
År 2016 sökte dubbelt så många kvinnor som män vård för psykisk ohälsa i Region Stockholm, frågan är om män verkligen mår så mycket bättre än kvinnor, eller om det snarare handlar om en större ovilja att ta hjälp i sitt lidande. Troligtvis det senare, i alla fall om man ser till de studier som visat på samband mellan maskulinitetsnormer och sämre psykisk hälsa, samt minskad benägenhet att söka hjälp för sina svårigheter, samt självmordsstatistiken som visar att två tredjedelar av de som tar sitt liv i Sverige är män.
Vad hindrar män från att söka psykoterapi?
Att färre män söker hjälp än kvinnor skulle alltså kunna bero på toxiska maskulinitetsföreställningar om att män behöver bita ihop och att skammen och rädslan över att uppfattas som svag gör att man hellre trycker undan känslorna än att erkänna sitt lidande. Att våga se sitt lidande och sina svårigheter är inte en svaghet, tvärtemot vittnar det om både styrka och mod att våga utmana sig själv och att ansvarsfullt röra sig i en förändrande riktning. Samtidigt som psykisk ohälsa har blivit alltmer accepterat i dagens samhälle, och något som det talas om mer än någonsin, är stigmatiseringen fortsatt seglivad, och många har fortsatt svårt att se sig själva i behov av att söka hjälp, även om man inte dömer andra. För att minska stigmatiseringen behöver vi fortsätta tala om psykisk ohälsa som något som kan drabba alla människor, oavsett ålder, kön, etnicitet, klass eller andra bakgrundsfaktorer.
Ytterligare en anledning till att män kan ha svårt att söka hjälp är att de ibland uttrycker symptom på psykisk ohälsa annorlunda i jämförelse med kvinnor. Exempelvis kan ett symptom på depression hos män vara ilska, vilket inte betraktas som ett kärnsymptom och därför skulle kunna göra att männen med sådana symptomuttryck får svårare att förstå att de är deprimerade och skulle behöva hjälp. Då är det viktigt att komma ihåg att det är värt att söka hjälp om man känner att man inte mår bra, livskvaliteten är dålig eller man har relationella svårigheter som man inte lyckas lösa, oavsett hur symptomen kommer till uttryck.
Hur tar man steget att söka hjälp?
Alla människor kan gynnas av psykoterapi eftersom det är ett av få sammanhang i livet där bara en person och dess känslor, tankar, relationella mönster, svårigheter och önskningar, får stå i fokus, utan att hänsyn behöver tas till någon annan. Psykoterapi är inte en process som frigör oönskade och okontrollerbara känslor, eller gör en till någon som man inte vill vara, utan ett gemensamt arbete med syfte att hjälpa en att komma i bättre kontakt med sig själv och hantera de utmaningar man möter i livets alla delar.
Det första steget är förstås att fundera över vad man önskar hjälp med, samtidigt är det bra att veta att man inte behöver ha en perfekt problembeskrivning eller idéer om vad man behöver, det är något som man kan utforska tillsammans med sin terapeut när man inleder psykoterapin. Man väljer helt själv om man vill öppna upp sig inför sin omgivning med att man nu väljer att söka hjälp, men många som gör det upplever ofta det som positivt då de upptäcker att människor omkring är mer stöttande än vad de hade förväntat sig, och för att det kan leda till samtal som för en närmre sina vänner än vad man var innan.
Om du bestämt dig
På Emotivum kan du boka ett kostnadsfritt matchingssamtal med en av våra terapeuter där du får möjlighet att diskutera vad du önskar hjälp samtidigt som vi bildar oss en uppfattning av hur vi kan hjälpa dig och vilken terapeut på vår mottagning som passar dig bäst. Matchningssamtalet är förstås inte bindande, och en bra start för dig som vill påbörja psykoterapi men inte riktigt vet hur eller var du ska vända dig.
Källor
https://www.apa.org/pubs/journals/releases/cou-cou0000176.pdf
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/
https://ki.se/forskning/tydliga-konsskillnader-i-psykisk-halsa