PDT i andra delar av världen
I vårt första blogginlägg i PDT-serien beskrev vi att psykodynamisk psykoterapi som behandlingsmetod inom vården i Sverige fått stå tillbaka alltmer med fördel för läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi, till viss del även interpersonell terapi. Detta efter att Socialstyrelsens riktlinjer för vård av personer med depression- och ångesttillstånd publicerades år 2017, med starka reaktioner och kritik som följd.
Debatten om hur den psykiatriska vården ska organiseras, och vilken typ av behandling som patienter ska erbjudas, har blossat upp vid upprepade tillfällen sedan dess, inte minst genom utväxlingar rörande att så stor andel av landets befolkning står på antidepressiva läkemedel. Socialstyrelsen gjorde en översyn av riktlinjerna 2020, vilket utmynnade i några mindre korrigeringar, dock ingen ändring vad gäller psykoterapeutiska metoder.
I detta blogginlägg vill vi lyfta fram ett viktigt perspektiv i debatten som kanske glömts bort lite med tiden, nämligen att de svenska riktlinjerna i hög grad skiljer sig från motsvarande riktlinjer i andra länder. I en debattartikel i Läkartidningen från 2017 beskriver verksamhetschefen på Capio Psykiatri Östergötland Peter Ankarberg precis just detta, vilket också lyfts fram av ytterligare debattörer exempelvis “de 17 psykoterapiforskarna” i DN Debatt. Ankarberg ställer de svenska rekommendationerna emot motsvarigheterna i Danmark, Finland, Tyskland och Kanada från 2015 respektive 2016. Siffrorna nedan avser styrkan i rekommendationen. Siffran 1 betyder att man på olika sätt angett att detta är behandlingar som bör erbjudas till patienter med tillståndet, medan behandlingar som fått samma siffra anses vara lika effektiva i respektive riktlinje.
KBT till vuxna vid måttlig depression: 1 i samtliga rekommendationer.
IPT (interpersonell psykoterapi) till vuxna vid måttlig depression: 3 i Sverige, 1 i övriga länder.
PDT (psykodynamisk psykoterapi) till vuxna vid måttlig depression: 6 i Sverige, 2 i Kanada och 1 i övriga länder.
Psykoterapi + läkemedel vid svår depression hos vuxna: 10 i Sverige, 1 i Danmark och Tyskland, 1 eller 2 i Finland samt 1 eller 2 i Kanada.
KBT till tonåringar med måttlig depression: 2 i Sverige, 1 i Kanada.
IPT till tonåringar med måttlig depression: 5 i Sverige, 1 i Kanada.
Riktlinjerna i ovan beskrivna länder har inte uppdaterats sedan Ankarberg skrev sin artikel, varpå skillnaderna mellan Sverige och övriga länder består. Även om kulturella skillnader existerar mellan länderna är dess invånare mer lika än olika när det kommer till psykologiskt fungerande, inte minst motiverat av hur lång tid evolutionen tar på sig för att genomföra strukturella anpassningar i kropp och sinne. Ändå verkar svenska Socialstyrelsen resonera annorlunda än andra länder när det kommer till hur människor med psykisk ohälsa ska bli hjälpta.
PS filmtips! Om du är intresserad av ytterligare skillnader mellan Sverige och andra länder rekommenderar vi denna föreläsning på Youtube med psykologiprofessorn Stephan Hau där han talar om hur den psykiatriska vården är organiserad i Tyskland vs Sverige, samt vilka effekter detta resulterar i.
Referenser
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/depression-och-angest/
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2017/01/socialstyrelsen-har-fel-om-depression-och-angest/
https://www.dn.se/debatt/enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/